Ultimatum och krav

Ultimatum - Svensk Version

Transpersoners rättigheter och plats i samhället; ett ämne som under senare tid fått mer utrymme i svensk media än någonsin tidigare. Tvångssterilisering är borta. Skadestånd finns som ett vagt löfte och sjukvården börjar sakta men säkert anpassa sig och transpersoner får mer och mer plats i media. Men dessa framgångar är långt från perfekta. Kampen för våra rättigheter är inte ens halvvägs färdig. Sverige kan göra mycket bättre ifrån sig på nästan alla fronter.

HBTQ-aktivism, med transaktivism i samband, har under senaste åren varit fredfull. Med undantag från en och annan demonstration existerar inte den hårda aktivism som visade sig under 70-talets ockupationer. Pride är mycket fest men lite verkstad där transpersoners närvaro fortfarande inte är självklar. Aktivismens närvaro tar ofta ett steg bakom festandet och firandet. Detta i kontrast till 1979 när socialstyrelsen ockuperades av aktivister. Kravet att avskaffa homosexualitet som en psykisk sjukdom fick omedelbar effekt. Varför, kan man fråga sig, slutade man med något som fungerade?

Det många glömmer bort idag är att än idag är fortfarande ”transsexualism” en diagnos idag. En diagnos som många tvingas söka efter för att få tillgång till juridiska ändringar kring kön eller behandling för könsdysfori, såsom hormonbehandlingar. Väntetider är några av de längsta som finns inom Svensk sjukvård, och beroende på vilken läkare man har tillgång till kan man tvingas vänta i flera år där man tvingas bevisa sin identitet för att få grundlig vård. Frågor om ens sexliv, läggning, klädval och tidigare relationer där en stereotypisk och förlegad syn på kön fortfarande dominerar är norm. Läkare och psykologer analyserar ens klädsel, uttryck och kropp och resultatet är att transpersoner tvingas överdriva och låtsas ha en klädstil, personlighet och identitet som ens läkare vill att man bör ha.

Att inte vara stereotypisk kan sakta ner ens vård eller begränsa ens juridiska möjligheter. I slutändan är det upp till rättsliga rådet på socialstyrelsen som måste ge en tillåtelse för ändrad juridisk status och vissa vårdärenden. Socialstyrelsen ska alltså bestämma om du är stereotypisk nog för att få vara dig själv och socialstyrelsen har sista ordet om din egen identitet.

På grund av obligatoriska väntetider, dålig information och absurda prövningar om kön är det många som väljer att självmedicinera med hjälp av dyra mediciner köpta från utlandet. Psykisk ohälsa är en epidemi bland transpersoner men ändå görs nästan ingenting för att hjälpa trots att mer än var tredje transperson har övervägt och eller/försökt självmord.

Många lider av ångest, stress och depression och nästan alla har förlorat bekanta eller vänner till antingen våld, otillräcklig vård eller psykisk ohälsa. Att sjukdomsförklara ”transsexualism” snarare än obehaget av dysfori sjukdomsförklarar transpersoner; Det är inte sällan en ursäkt till transfobiskt våld, okunnig sjukvårdspersonal eller destruktivt självhatande.

Att tvångssterilisering togs ur praktik 2013, tack vare domstolen och kammarrätten, och trots det fortfarande finns i Europa är absurt. Både dess nuvarande existens internationellt och det fasansfullt sena avskaffandet i Sverige. Men dels på grund av dess avskaffande finns det föreställning bland många Svenska politiker, journalister och läkare att Sverige är i överlägsen framkant när det kommer till HBTQ-frågor, trots att Sverige faller bakom Spanien, Portugal, Storbritannien och Malta m.fl.. Malta anses förövrigt vara överläget i världens framkant i frågan om rättigheter för HBTQ-personer. Sverige ligger på 12:e plats inom Europa.

Situationen för transpersoner är bättre än förr men fortfarande ohållbar, livsfarlig och oacceptabel. Aktivismen bland föreningar som RFSL och FPES är bra. Det finns ingen tvekan om att lobbying och ”snäll aktivism” behövs. Men förändringen tar för lång tid och snäll aktivism fungerar endast om politiker och makthavare lyssnar, vilket inte är fallet. Vad som behövs är att tvinga politiker att lyssna, rättigheter kommer inte om man ber snällt.

Transförsvaret är en nybildad förening för transpersoner vars medlemmar bedriver alternativ aktivism. Vi kräver förändring på riktigt och vi ställer detta ultimatum till Stefan Löfven, Åsa Regnér och Gabriel Wikström samt till alla politiker och läkare i kommuner och landsting. Att läkare och byråkrater har mer makt över våra kroppar och identitet än oss själva är inte acceptabelt.

Vi i Transförsvaret ställer därför följande krav, med svarskrav innan den 20 november detta år, Trans Day of Remembrance. Dessa krav är från vår egna och andras föreningar som alla vädjar över transpersoners grundläggande rättigheter.

· Uteslut socialstyrelsen från transvården och ta bort dess makt i transpersoners identitet.

· Ta bort restriktioner för icke-binära transpersoner inom transvården.

· Standardisera transvården genom hela landet så att transpersoner inte behöver resa över landet för kompetent vård.

· Förbjud onödiga ingrepp på intersex personers könsorgan utan deras egna tillstånd och önskan.

· Forska och gör statistik kring transpersoners hälsa, välmående och ekonomiska situation med mål att förbättra transpersoners generella välmående.

· Ta bort restriktioner för asylsökande transpersoner inom sjukvården.

· Reducera väntetider i vården och hos myndigheterna genom att ta bort onödiga möten, prövningar och obligatoriska ”provperioder”.

· Avskaffa juridisk könstillhörighet och inför könsneutrala personnummer.

· Avsluta all deportering av asylsökande HBTQ-personer till länder där de sätts i fara eller saknar grundläggande skydd och rättigheter.

· Öka möjligheten att spara könsceller utan krav på diagnosen ”transsexualism”. 

· Sänk åldersgränsen inom transvården för unga transpersoner.

· Öka möjligheten för alternativa könskorrigerande ingrepp såsom typer av orkidektomi och hysterektomi.

· Öka möjligheten för sekundära transitionsbehandlingar såsom mastektomi eller hårborttagning.

Dessa krav är grundliga, men ännu mer förändring behövs. Skolan måste utbilda barn om transfrågor och nuvarande lagar kring kön måste förtydligas. Det här är ett av de första stegen för riktig förändring. Ett steg som ännu inte tagits. Har regeringen frågor, samtala med oss. Vi har gett er gott om tid att svara och förbereda förändring. Men ni bör veta att tilliten till er är svag och vi ber er därför bjuda in oss till samtal där alla svar kan komma direkt från er. Er förändring hittills är det minsta ni kan ha gjort.

Vi kräver att ni gör bättre.


Ultimatum - English Version

Trans people’s rights and place in society: It’s a topic that’s gotten more attention recently than ever before. Forced sterilization Is gone. Damages is a thin promise, the healthcare system is slowly, but surely, adapting and trans people can be seen more and more in the media. But this progress is far from perfect or complete. The fight for our rights isn’t even half way finished. Sweden can do so much better on almost every front.

LGBT-activism, with trans-focused activism tagging along, has recently been peaceful. With the exception of one or two demonstrations, the ‘hard’ activism of the 70s occupations just doesn’t exist anymore. Pride is lot of talk but little action where the presence of trans people is still somewhat disputed. Activism often takes a back seat to parties and celebrations. This in stark contrast to 1979 when Social Services were occupied by activists, demanding to remove the classification of homosexuality as an illness. Action and following change was quick. But why, you may ask, did we stop using a tool that worked?

What many forget is that “transsexualism” is still a diagnosis in Sweden. A diagnosis that many are forced to strive after if they want access to basic healthcare options or legal opportunities outside of the medical system. The waiting-times are among the highest within the healthcare system and depending on where you live, travel across the country might be needed in order to access adequate healthcare. Questions about your sexlife, sexuality, clothing style and past relationships, where an outdated and stereotypical view of gender is the norm. The result is that trans people are often forced to pretend to have a personality, identity or clothing style that your doctors prefers you to have. To not be stereotypical places you at risk of delayed healthcare, flat out denials and limited legal options. In the end it’s up to Social Services to judge, based on doctor’s notes, if you are stereotypical enough to be recognized as your identity.

Due to obligatory waiting times, poor information and absurd trials about gender many instead choose to self-medicate, using medicines bought online from relatively unknown sources to high prices. Mental illness is an epidemic among trans people and yet nothing is being done to help, even when one third of trans people have considered or attempted suicide. To keep declaring “transsexualism” as a diagnosis does in turn declare trans people of being ill due to us being trans. This is not uncommonly a source for self-hatred, transphobic violence, and incompetent health care staff.

Forced sterilizations removal in 2013, thanks to the high courts, and its remaining presence in the world is absurd; Both its continued existence but also its extremely late removal in Sweden. However; Due in part of its removal many politicians are under the false idea that Sweden is somehow in the decisive forefront on LGBT rights when in fact Sweden is drifting behind. Sweden is currently behind Spain, Portugal, Great Britain and Malta among others. Malta is also considered the number one place in the world for LGBT rights. Sweden is in 12th place.

The situation for trans people is better than before, but it is still unsustainable, life threatening and unacceptable. The activism based in organizations such as RFSL and FPES is good. There is no denying that lobbying and “gentle” activism is required for change. But that change is currently taking far too long, while trans people are dying during the wait. Gentle activism only works when the people in charge care, which they currently don’t. What is needed is to make them care; Rights don’t come just because you ask nicely.

The Trans Defense is a newly formed organization, founded by trans people whose members offer an alternative form of activism. Vi demand change that matter and so we put this ultimatum to Stefan Löfven, Åsa Regnér and Gabriel Wiksström as well as all politicians, doctors or people in power across Sweden. That doctors and bureaucrats have more control over our bodies and our identities than ourselves is unacceptable. We demand the following demands, from both our own organization members as well as others who all care for the health and security for trans people.

-  Exclude the Justice and Home Affairs Council from trans healthcare and revoke their power of trans person’s identities.

-  Remove restrictions for non-binary trans people with the healthcare system.

-  Standardize the trans healthcare system all over the country to reduce the need for travel for competent healthcare service.

-  Ban non vital surgery on intersex individual’s genitals without their own consent and wish.

-  Research and keep statistics on the health, wellbeing and economic security of trans people, with the goal of improving the general     wellbeing of trans people.

-  Remove restrictions of asylum seekers within the healthcare system. Everyone has a right to basic healthcare.

-  Reduce waiting times within the healthcare system by removing unnecessary meetings, trials and obligatory “experience” wait times.

-  Remove legal gender markers and replace with gender neutral social security numbers.

-  Cease all deportation of LGBT refugees to countries where danger faces them or where they lack basic protection or rights.

-  Increase the possibility of saving sex cells without need of a diagnosis

-  Reduce the age requirement for the trans healthcare system.

-  Increase the possibility of alternative transition options such as orchiectomy and hysterectomy

-  Increase the possibility of secondary transition treatments such as mastectomy or hair removal options.

These demands are basic, but even more change is needed. Schools need to educate about trans issues from an early age and current laws regarding gender and sex need to be clarified. This is one of the first steps for real change, one that the government has yet to take. If the government has any questions, contact us! We’re more than happy to talk. We’ve given you plenty of time to respond or even take action! But you should know that our confidence in you is weak and therefore we ask you that a potential dialog would be in person, so that any promises are coming directly from your mouths.

The change you’ve done so far is the least you could have done.

We demand you do better.


 

Våra stadgeenliga krav för Transrättigheter

  • Uteslut rättsliga rådet från transvården - inga politiker mellan våra ben!

  • Tillgängliggör komplett vård för icke-binära personer.

  • Standardisera transvård genom hela landet.

  • Förbjud ingrepp på intersexpersoners könsorgan utan deras egna tillstånd och önskan.

  • Forska och gör statistik kring transpersoners hälsa och välmående.

  • Reducera väntetider i vården och hos myndigheterna.

  • Avskaffa juridisk könstillhörighet.

  • Öka möjligheten att spara könsceller, utan krav på diagnos.

  • Ålder ska inte vara en bestämmande faktor i sjukvården.

  • Öka möjligheten för alternativa könskorrigerande ingrepp, såsom typer av orkidektomi och hysterektomi.

  • Öka möjligheten för sekundära transitionsbehandlingar, såsom mastektomi eller hårborttagning.



Vilka är Transförsvaret?

Transförsvaret är en aktivistgrupp för främjandet av transrättigheter i Sverige med en fokus på sjukvård. 

Vi grundar oss i tanken att det inte räcker med debattartiklar eller grillkvällar.

Vi vill att man ska ha enklare möjligheter att spara könsceller, utan krav på diagnos eller långvarig utredning. Redan nu är det många som självmedicinerar för att undvika den extremt långa utredningsprocessen som kan ta flera år. Om man kunde spara könsceller skulle inte självmedicinering behöva betyda en fertilitetsrisk.

Vi vill att det ska vara olagligt att göra icke-medicinskt nödvändiga operationer och ingrepp på barns könsorgan bara för att de inte alltid ser ut som det stereotypa. Ingrepp ska endast få ske med personens samtycke, och nyfödda barn kan inte ge samtycke.

Vi vill att icke-binära transpersoner ska få tillgång till bättre behandling och inkludering inom vården och lagen. Stora delar av transvården och kunskapsstödet i övriga samhället ignorerar ofta icke-binära transpersoner, något som är oacceptabelt.

Vi vill att staten omedelbart ska utreda transpersoners hälsa och välmående. Utan specifik information om vår situation är vi begränsade i vår aktivism. Vad är löneskillnaderna mellan mellan transkvinnor och cismän? Hur utbrett är våldet mot rasifierade transpersoner? Hur många transpersoner lever i fattigdom?

Vi vill att juridisk könstillhörighet ska ses över. Varför är juridiskt kön ens en grej? Varför måste personnummer vara könsspecifika? Vilka möjligheter finns? Vi kräver att staten ser över detta och påbörjar riktig förändring.

Dessa åtgärder är inte omöjliga, utan är snarare väldigt lätta att införa. Det enda som fattas är den politiska viljan. Vi är här för skapa den viljan genom att sätta press med våra demonstrationer, tåg, krav och aktioner.